Okritiska unga och sjunkande förtroende för dagspressen – ett samband?

Förtroendebarometern 2009 visar att förtroendet för dagspress minskat från 34 % till 26 %. Analysen som Lennart Weibull gör är att det inte är några enskilda titlar som ligger bakom tappet – utan att det är dagspressen som institution som förlorat i förtroende. Samtidigt visar flera undersökningar att unga har svårt att källkritiskt navigera bland medier. Bland annat visar WII:s rapport om unga och internet att bara 49 % av alla unga får undervisning i källkritik i skolan. Sanna Tryggs uppsats ”Den digitala skuggan” visar att unga tycker att det är viktigt att vara medie- och källkritisk, men att de inte vet hur de ska vara det. Projektledaren för Sveriges konsumenters undersökning kring unga och reklambudskap på nätet, som kom i oktober, sa vid en paneldebatt att det som förvånade henne mest med undersökning var ungas omedvetenhet och okritiska hållning till olika budskap på nätet.

Niclas Ericsson, Corren, skrev nyligen under vinjetten Eftertänkt om den stora grupp unga (40 %) som vänder konventionella medier ryggen. Och ifrågasätter om unga idag har den källkritiska kompetens som behövs för att skilja bra källor från dåliga. Han tar upp två exempel:

  1. Nästan var femte svensk under 30 år tror att USA:s regering under ledning av George W Bush låg bakom attacken mot World Trade Center den 11 september 2001 (enligt en undersökning från Novus opinion).
  2. När en gymnasieklass i Jönköping skulle göra ett projekt om Förintelsen uppfattade tre fjärdedelar av eleverna hemsidor från förintelseförnekare som mer trovärdiga än officiella sajter om Förintelsen. Projektet filmades av TV4 (Kalla Fakta 2/9 2007).

Så vad har detta med dagspressens förtroende att göra? Vi vet sedan tidigare
Kairos Future och WII rapporter att unga litar i synnerhet mest på nära och kära, att personliga kontakter blir allt viktigare och att de har fyrtorn som vägleder dem i informationsflödet. Bloggar, sociala medier och i viss mån diskussionsforum har en mer personlig avsändare. De blir tydliga fyrtorn. När unga saknar källkritisk och mediekritisk förmåga saknar de förmågan att navigera rätt bland medierna i jakten på sanning.

För att få unga att se dagspressen som trovärdig källa behöver dagspressen inte bara arbeta mer kvalitativt (SR ökar sitt förtroendekapital i barometern). Dagspressen behöver också ta sitt demokratiska uppdrag och säkra att unga kan urskilja kvalité från felaktig information.

Detta är delvis en kultur- och utbildningspolitisk fråga. I förra veckan diskuterade Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och EU-nämnden ungas mediekompetens. Men dagspressen bör också ställa sig frågan hur de dagligen kan guida läsarna till att bli kunniga mediekonsumenter. Det tillhör inte bara det demokratiska uppdraget. Undersökningar som gjorts kring huruvida konsumenter är villiga att betala för nyheter på nätet visar att i den mån de är det så gäller det i sådana fall unika, kvalitetsprodukter. Men vari ligger affären om unga ändå inte kan skilja en kvalitetsprodukt från en som faller i sömmarna?

För att tidningsföretag ska veta hur de ska placera sin produkt i ungas digitala medieverklighet behöver de veta hur den verkligheten ser ut. Medierådet har sammanställt en lista på kurser i ungas medieanvändning. Själva träffar vi Ungdomsbarometern nästa vecka för att diskutera en skräddarsydd analys av ungas beteende i förhållande till dagspress, den kommer i början av nästa år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s