Skolan och medierna har samma problem

En av journalistikens viktigaste funktioner är att förklara komplicerade händelser på enkelt ett sätt och stimulera till nya tankar och idéer. Men få medier idag har förmågan att förmedla en nyhet så att den blir enkel och intressant för någon född efter 1980. Det handlar om en generationsklyfta där medier måste ta till nya sätt att förpacka information. I förra veckan skrev vi om att 40 % av alla unga aldrig tar del av konventionella nyheter utan hämtar sin information från andra håll.

Några dagar efter det höll Tidningen i Skolan (under ombildning till Mediekompass) en konferens i Stockholm bland annat med syfte att fortbilda de som arbetar med att möta unga ute på tidningsföretagen. Som en del av fortbildningen bjöd vi in Fredrik Svensson, tidigare it-entreprenör Icon Medialab, idag grundare av Rektorsakademien och aktuell med boken ”Tänk Om” – om unga, lärande, framtid och kreativitet.

Fredrik Svensson ser flera likheter mellan skolans, politikens och de traditionella mediernas svårigheter att nå och attrahera unga. Det beror på att många vuxna i de här världarna vuxna lider av tunnelseende. Skola och medier har helt enkelt inte förstått att utnyttja den nya generationens medievanor.

– De unga är inte ointresserade av politik och samhällsfrågor. Men vi håller oss kvar vid gamla strukturer där det formella, kontrollerade lärande premieras. En strategi som vuxenvärlden tar till är förbud mot nya företeelser, säger Fredrik Svensson.

Ett exempel är att en del skolor förbjudit mobiltelefoner. Men här har moderaterna nu gjort en kovändning – och vill nu istället införa mobiler på schemat.

Vi vet av amerikanska undersökningar att unga vill läsa nyheter och att de tycker att det är lärorikt. Men de vill få bättre förklarat för sig varför en nyhet är relevant generellt och varför den är ”viktig just för mig”. Med en terminologi lånad av den amerikanske författaren Marc Prensky talar Fredrik Svensson om generationsklyftan mellan ”digitalt infödda” och ”digitala invandrare”. Gränsen går vid de som är födda före 1980 och de som är födda senare. Dessa två grupper har helt olika sätt att se på information. Om skolan och även nyhetsmedier ska nå de digitalt infödda så måste vuxenvärlden sätta sig in i ett nytt sätt att lära ut och att ta till sig information.

Digitalt infödda:

  • Föredrar information snabbt från flera multimediala källor
  • Föredrar att göra flera saker samtidigt
  • Vana vid icke-linjära kommunikationsmönster
  • Föredrar bilder, ljud och film framför text
  • Föredrar lärande som är relevant, direkt användbart och ROLIGT

Digitala invandrare:

  • Föredrar långsam och kontrollerat förmedlad information från begränsat antal källor
  • Föredrar att göra en sak i taget
  • Föredrar att förmedla information linjärt
  • Föredrar att presentera allt i text
  • Föredrar att arbeta enligt färdiga flöden utan krav på att det ska vara roligt

–Om vi lägger upp skolan och nyhetsförmedling på vårt sätt så är det inte konstigt om de unga inte tycker det är intressant, menar Fredrik Svensson.

MIND research institutes interaktiva spel är ett exempel på hur den nya formen för inlärning ser ut. De lär ut matematik till unga i 19 delstater i USA – utan att använda vare sig ord eller siffror.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s