Fler konsumenttrender för 2010

Även amerikanska Trend Hunter har levererat en trendprognos för 2010. I filmen nedan presenteras 20 trender som man anser kommer att bli styrande för hur konsumenter kommer att bete sig 2010. En sak som är lite intressant med just Trend Hunter är att det är ett crowdsourcat trendspaningsinstitut, förutsägelserna bygger på iakttagelser från ett nätverk av 30 000 amatörspanare.

I 2010-spaningarna finns inte enormt mycket som är nytt eller relevant ur ett medieperspektiv. Det är flera varianter på användarskapat- och DIY-trender, men i den mån det rör mediebranschen är det snarast trender som har börjat där och sedan och nått flera områden.

En trend som ändå blinkar förbi här och som kan bli intressant vad man kallar emotionology. Det handlar om att prylar och teknik kommunicerar med oss och uttrycker oss på ett känslomässigt plan. Yttringar av detta har ju redan synts på flera håll i mediebranschen, på sajter som Dagen och Newsmill kan man utöver att kommentera också uttrycka känslor för ett inlägg. Facebook anger sedan en tid tillbaka det amerikanska folkets sinnestillstånd i ett mått osm man kallar Gross National Happiness och som bygger på semantisk analys av användarnas postningar. Längre fram i utvecklingen finns också olika tjänster som avgör hur vi mår utifrån ansiktsigenkänning.

Även i tekniska sammanhang vill användare och läsare uppenbarligen kommunicera och uttrycka sig på ett känslomässigt plan. Och bland annonsörer finns givetvis vinster med att inte bara kunna kartlägga vad läsare och kunder tänker utan även vad de känner i ett visst ögonblick och för ett visst budskap. Och slutligen blir det allt enklare att inte bara låta användare själva berätta hur de känner utan också att genom olika typer av ”sentiment analysis” ta reda på det utan att fråga. Medier som kan hitta sätt att gifta ihop de här olika utvecklingslinjerna bör ha mycket att vinna.

Trender att hålla koll på inför 2010

En påfallande stark bloggtrend för ögonblicket är att blogga om just trender. De viktigaste trenderna inför 2010 dyker upp här och var, gärna i form av 10-i-topp-listor. Amerikanska Trendwatching, som ofta levererar hyfsat träffsäkra spaningar, listar de 10 viktigaste konsumenttrenderna inför nästa år. Några förutsägelser som kan vara intressanta att ha koll på:

• Urbaniseringen kommer att explodera de närmaste åren. Den alltmer urbana konsumenten blir mer sofistikerad i smak men också mer benägen att testa ”vågade” varor, tjänster, upplevelser och konversationer. Lokalpatriotism kopplad till städer kommer också att växa, allt fler identifierar sig kulturellt som tillhörande en stad snarare än en nation, vilket skapar en större marknad för varumärken och produkter som är knutna till den egna staden.

• Behovet av att kunna ta kontroll över sin personliga information på nätet ökar. (Trendwatching har gett fenomenet namnet ”Profile Myning” i stället för ”Profile Mining”.) Det skapar en marknad för tjänster som hjälper människor att paketera information om exempelvis de egna köpavsikterna och sälja till företag. Även tjänster som skyddar och hanterar  information från sociala nätverk och exempelvis hanterar överlåtelse vid dödsfall.

• Efterfrågan efter recensioner i realtid växer. Konsumenter kommer inte att nöja sig med en old school-recension inför ett köpbeslut, utan kommer att vilja prata med recensenten i realtid (vilket också är helt möjligt via tjänster som Twitter, Facebook och LinkedIn). Detta tolkas som att företagen kommer att få mindre möjlighet att övervaka och delta i konversationer om deras produkter. Företagens svar blir enligt Trendwatching bättre produkter eller ännu mer beta-utveckling. För medieföretag är ju ett tänkbart svar på trenden att ännu mer profilera recensenters personliga varumärken och satsa på konsumentupplysning i realtid och i dialogform.

• Efterfrågan efter tjänster som spårar, övervakar och ”larmar” kommer att växa ännu mer. Det handlar om  tjänster som exempelvis övervakar var en produkt befinner sig, hur aktiva vi är, var vi befinner oss och tjänster som skickar meddelanden om information som vi vill ha, sådant som när det finns nybakade muffins på bageriet eller när det är dags att undersöka sig för bröstcancer. För nyhetsföretag bör det här rimligen betyda att tjänster som push-nyheter och flash-sms bör bli mer betydelsefulla, särskilt om de går att skräddarsy efter personliga intressen.

Några andra topp 10-förutsägelser för nästa år:

• 10 trender inom digital marknadsföring 2010
• 10 förutsägelser om Googles operativsystem Android 2010
• 10 trender inom personligt varumärkesbyggande 2010

Omvärldsspaningar vecka 47

Voilà, veckans spaningar om publik, affärer och teknik i och kring branschen:

Teknik/publik: Individualiserade nyheter. Personalisering och individanpassning är inte längre något som bara pratas om, nu dyker det upp konkreta exempel här och var. I tidigare spaningar har vi skrivit om Niiu ”Världens första personaliserade papperstidning”, här några exempel från webb och mobilt:

• Stampen skriver i sitt nyhetsbrev om att exempelvis BBC och Kaliforniens tredje största tidning Orange County Register satsar på personaliserade förstasidor på sina sajter. På Orange County Register byggs startsidan av läsaren med valfria kategorier från tidningen och även externa rss-flöden.
• Ävenledes från Stampens nyhetsbrev tar vi att norska Berlingske Tidender satsar på ett personaliserat digitalt veckomagasin. ”Ugen” som satsningen heter, lanseras som en betaltjänst.
• IDG skriver om Sydsvenskans satsning Mscoop som ska vara en personaliserad mobilsajt för nyheter. Sajten utgår från en plattform som Telia har tagit fram och vill samarbeta kring tidningar med som analyserar artikelinnehåll och successivt lär sig vilka ämnen läsaren är intresserad av.

Affär: Total Media Makeover – nytt sätt att integrera annons och redaktionellt. Det klassiska pennföretaget Bic bad som reklambyrå TBWA/Uruguay att göra en annons för dem till en av Uruguays mest populära magasin för unga, Freeway. Men istället för en annons ritade man om hela magasinet med Bic pennor. Resultatet är ganska fantastiskt och har  belönats för  sin idéhöjd. I en tid då tidningar får arbeta hårt för att garantera annonsörer att deras budskap når ut är det här onekligen ett nyskapande grepp.

Affär: Annonsörer driver på online-video-boom. Internationella nyhetssajter liknar allt mindre tidningar och alltmer TV. Anledningen är kommersiell – många kategorier för annonsintäkter minskar, men när det gäller videoannonser råder en boom, och den förväntas fortsätta. I USA ökade intäkterna från videoannonser med 38 procent under första halvan av 2009 enligt siffror från Interactive Advertising Bureau. E-marketer bedömer i en ny rapport att online-video kommer att vara huvudkanal för stora annonsörer som söker öka sina digitala online-investeringar de närmaste fem åren. Totalt bedöms online-video dock fortfarande 2014 bara omsätta omkring en tredjedel jämfört med sökordsmarknadsföring.

Publik: Medievarumärken skapar ingen passion? Brittiska Fresh Minds Research har undersökt hur konsumenter känner för medievarumärken. Resultatet visar att vi just inte känner så mycket alls (åtminstone inte brittiska mediekonsumenter). När det gäller exempelvis The Guardian uppger nästan hälften att de ”inte bryr sig”. Fresh Minds analys är att konsumenter ser medievarumärken som helt funktionella, något man menar bör ses som oroande och skapar frågetecken kring konsumenternas framtida lojalitet. Anmärkningsvärt är dock att sociala medier som Twitter och Facebook väcker ännu mindre känslor än traditionella medievarumärken. De som sticker ut åt andra hållet är The Sun som hatas av var fjärde konsument och ITV som älskas av ungefär lika många.

Affär: Olika bud om mikrobetalningar. Vilken prissättningsmodell är enklast att få konsumenter att acceptera – mikrobetalningar eller abonnemang? Bilden är oklar, och två nya undersökningar ger ingen enhetlig bild annat än att frågan är svår att undersöka genom intervjuer:

• I en undersökning från Forrester Research uppger 8 procent att de kan tänka sig att betala en abonnemangsavgift för digitalt tidnings- och tidskriftsmaterial. Lika många säger att de kan betala om abonnemanget även innefattar papper och mobilt. Bara 3 procent säger sig acceptera en mikrobetalningsmodell.
• Continental Research kommer i en annan ny undersökning till en delvis motsatt slutsats. Här uppger 21 procent att de kan tänka sig att betala enligt en mikrobetalningsmodell medan bara 5 procent säger sig villiga att prenumerera på digitalt material.
• Gemensamt har undersökningarna, liksom en tredje från Ipsos, att merparten av konsumenterna säger sig vara negativa till att betala. Inga nyheter på den punkten.

Fler spaningar från Tokyo

TU:s delegation är nu hemkommen från Japan, och har precis kommit igång med att samla ihop och sortera intryck och lärdomar. Vi återkommer i ämnet. Tills vidare några spaningar från de sista dagarnas möten:

Teknik/affär: Trögt för rörlig bild i mobilen… Samtliga operatörer i Japan har satsat på försäljning av rörlig bild i olika former. Förutom streamad TV har Docomo har bl.a. tjänsten BeeTV och SoftBank har satsat stort på koreanska dokusåpor(!) i mobilen. Men det samlade intrycket från att ha träffat de olika operatörerna är att konsumenterna inte alls har tagit till sig mobil-tv-tjänsterna i den utsträckning man hade hoppats. SoftBank menade att man inte ser någon stor affär i mobil-tv den närmaste framtiden och att det stora skälet är att konsumenter – i ännu större grad än när det gäller andra medieformer – vant sig vid att tv ska vara gratis.

…men mobila serier kommer stort – och går på export. Ett av de största tillväxtområdena för innehåll i Japan är i stället serier för mobilen. SoftBank visade oss siffror på att omsättningen för ”digital comics” i Japan växte med över 1000 procent mellan 2005 och 2008, och tillväxten skedde främst i mobilen.  En del av fenomenet kan förklaras med kulturella faktorer i och med den starka ställningen för mangakultur i Japan. Men det finns förhoppningar på att fenomenet ska kunna ha bäring även på andra marknader. Både Docomo och SoftBank satsar just nu på att rulla ut serier för mobilen ihop med samarbetspartners i Europa. Vi fick testa en av SoftBanks manga-applikationer för Iphone och det var faktiskt något av en aha-upplevelse – formatet fungerar väldigt bra.

Affär/publik: Produktutveckling i realtid. Trots att Japan har erfarenhet från tio års användning av mobilt internet är det uppenbart att innehållsleverantörerna fortfarande har svårt att förutsäga vilken typ av innehåll som kommer att fungera. I princip alla de människor och företag vi har träffat  har sagt samma sak – framgången har inte kommit där man har väntat sig. Maho-no-island såg en affär nedladdningar och socialt innehåll för mobilen. Succén kom när man började samarbeta med bokförlag och ge ut mobilromaner. Uchico såg affären i underhållning – men pengarna kom när man började med skolinnehåll. SoftBank gick så långt som att säga att man i princip har gett upp försöken att förutsäga vad kunderna vill ha. I stället testar man tjänsterna i skarpt läge och drar tillbaka de som inte fungerar.

Teknik/publik: Skepsis mot läsplattor… Efter tio års erfarenheter av internet i mobilen är den japanska marknaden också intressant när det gäller att se hur mobilen står sig mot e-papper som lästerminal. Och om man ska döma av dem vi har träffat så är prognosen för läsplattor i Japan inte överdrivet optimistisk. Man menar att konsumenterna är tillfreds med möjligheterna att läsa i sina mobiler och inte ser något behov av ytterligare en terminal.  Exempelvis Docomo arbetar istället med att utveckla avtagbara och utbytbara skärmar till sina mobiler – så att man kan anpassa mobilen för att passa för spel, läsning eller tv-tittande beroende på situation.

Marco Koeder på Japanbaserade Cyber Media som vi träffade under vår sista dag menade att läsplattan inte ligger i fas med de japanska (eller för den delen de västerländska) konsumenternas ”inlärningskurva”. En tjänst som bygger på att man måste lära in ett nytt beteende eller skaffa ny teknik måste ge väldigt mycket tillbaka för att slå igenom. Koeder exemplifierade bland annat med att QR-koder inte slog igenom i Japan förrän läsarna fanns förinstallerade i 40-50% av mobilerna, vilket också ger en förklaring till det relativa misslyckandet med QR-koder i väst.

…och mot mobila plånböcker. Tekniken för betalning med mobilen har länge varit relativt spridd i Japan, och operatörer och kreditkortsföretag slåss för att etablera standards. Taxibilar, tunnelbanespärrar, läskautomater och snabbmatsrestauranger är några av de platser där mobilbetalningsterminaler finns installerade. Men vi har sett mycket få konkreta exempel på att konsumenter verkligen använder tekniken i vardagen. När våra unga gästspanare har frågat unga japaner om hur de ser på att betala med mobilen har de varit väldigt skeptiska. Reaktionerna har låtit ungefär som ”vi tycker om att betala med mynt och sedlar” och ”det är livsfarligt att betala med mobilen – man har ingen koll på hur mycket pengar man har gjort av med”.

Unga Tokyobor om bloggar, nyheter och mobilt internet

TU:s unga gästspanare har under veckan intervjuat japanska ungdomar om deras medievanor för att förstå hur tekniken påverkar beteenden och konsumtionsmönster. Här är två klipp där de pratar mobilt internet med några skolelever och om bloggande med kollektivet ”Blog Sisters”.  Intervjuerna kommer att sammanställas för en längre rapport. (Ljudkvalitén på första klippet är halvknackigt).

Malin Adolfsson: Intryck av japanska medier

Mitt intryck av japan och deras tidningar och media är att det är bara är vuxna som läser papperstidningar medans de unga får reda på via sin mobil eller via TV. Vilket jag tror liknar i Sverige förutom att det inte är i mobilen utan på internet eller via kompisar. Men det är nog  fler svenska ungdomar som läser tidningar än japanska.

Av de japanska ungdomar vi intervjuade var det bara en som läste tidningar och en annan som ibland läste om han kom åt en. Men den japanska mobil- och elektronik marknaden är helt otrolig. Vi fick träffa olika mobiloperatörer och dem visade oss vad dem hoppades på i framtiden med hjälp av bland annat prototyper. Jag vet inte hur det är med svensk mobilutveckling men det känns inte som om det händer något med den svenska marknaden.  medan i japan så verkar komma nya saker ganska ofta, DoCoMo har flera saker som kanske kommer om några månader eller om ett halvår.

Även om vi var där som gäster och jag antar att japanska ungdomar inte har riktigt koll på vad som kommer att komma ut, men det vore ju kul om man i som konsument kan få reda på vad som är på väg ut i marknaden. Alltså mer prototyper eller så. För just nu känns det som om vi i Sverige bara byter modeller men har samma funktioner i mobilen. Nästan alla svenska mobiler har kamera, mp3 och andra saker, det finna inte så mycket som sticker ut. Inga nya coola funktioner förutom vissa kameramobiler som har bra megapixlar. Det tror jag är något att satsa på och även för tidningsbolagen att kolla om de kan göra det roligare att läsa genom att använda mobilen.

Johanna Herskovits: Sayonara Tokyo

Veckan här i Tokyo närmar sig sitt slut och kanske är det läge att summera den lite kort. Vi har besökt flera olika aktörer inom japansk mobiltelefoni och media, allt från mobiloperatörer till alternativa bokförlag. Vi har fått se framtida visioner om nya tjänster och produkter, samt pratat med unga människor om hur det ser ut i dagsläget. Det har varit både imponerande, inspirerande samt i vissa lägen förvånande att se hur unga människor använder sig av media och mobiltelefoni här i Japan. Ett generellt starkt ointresse för omvärlden och viktig information var inte vad vi hade väntat oss. Syftet med resan var att se hur unga människor har för vanor vad gäller media, och tidningsläsande, och därmed kunna se om det i Japan finns lösningar vilka skulle kunna fungera i Sverige. Ett svar på detta skulle kunna vara både och. En rapport kommer att sammanställas från resan för att delge all information vi samlat under denna vecka. Det har varit verkligt intressant att tala med ungdomar och att aktivt testa olika digitala tjänster på plats. Varje dag färdas man 10 år framåt, likväl som 10 år bakåt då de kulturella och tekniska skillnaderna Sverige och Japan ibland är otroligt påtagliga.

I Japan tycks man mer och mer gå mot digitala medier. Det är något som jag personligen ogillar. Den tryckta tidningen är något som för mig symboliserar bra journalistik, nyfikenhet och uppdatering. Kan tyckas bakåtsträvande, men papperstidningar är något vi ska bevara och hålla heligt!

Max af Klercker: En galen japansk framtidsvision

För några dagar sedan skrev jag ett inlägg där vi besökte mobiloperatören KDDI’s showroom och fick titta runt på deras teknik. Idag besökte vi en av KDDI’s konkurrenter, NTT DoCoMo. 27 våningar över marken fick vi se vad som dels skulle kunna vara en inspelningsplats för en ny science fiction film, eller en förhandsvisning av en framtid 15 år bort. Jag hade tänkt göra några nedslag i dagens rundvisning på det jag fastnade mest för.

Att de nya touchskärmsmobilerna hemma har rörelsekänsliga mobilspel är ju jätte häftigt, eller hur? Och sen Nintendos nya spelkonsoll Wii, helt otroligt, vilken teknik! Här borta har man redan tagit steget längre och slagit ihop dessa två. DoMoCo’s mobilspel fungerar som en Wii kontroll, och den är dessutom ljudkänslig, vilket öppnar för helt nya dimensioner av spel. Vår ”testpanel” här bestående av Jon och Malin fick testa ett salladsskärningsspel. Mobilens mikrofon känner igen det knackande ljudet från träkniven mot skärbrädan och ju snabbare du hackar, ju snabbare försvinner salladen. Detta är egentligen tänkt som ett Bluetoothspel som du ska kunna spela när du och din kompis är ifrån varandra.

Tänk dig ett kreditkort. Ett digitaltkreditkort som du bara behöver blippa mot en mottagare för att betala. Tänk dig att detta digitala kreditkort går att ringa, maila, ta bilder, titta på film och surfa med också. Är det någon som är förvånad över att detta är en funktion som följer med en ny mobiltelefon här i Japan?

En söt liten animerad bock i kostym blir snart ditt bästa hjälpmedel att överleva i storstadsdjungeln med i-concier. För cirka 16 kr i månaden flyttar han in i din mobil och guidar dig genom dagen, om du använder NTT DoCoMo dvs. Den tipsar dig om dagens möten, tågförseningar, tillfälliga erbjudanden i dina favoritbutiker, om din favorit författare nyss släppt ny bok och mycket mer därtill. Läs mer om i-concier och andra uppfinningar här.

När vår guide sedan gick fram till en mobil (som egentligen inte såg särskilt speciell ut) och plockade isär skärmen och knappsatsen tappade jag hakan totalt, varför i hela friden skulle man vilja plocka isär sin telefon!? Men självklart fanns det anledningar, du kunde tillexempel med den isärplockad ringa med knappdelen och använda den andra delen separat som en touchskärmsmobil. Eller varför inte ställa skärmen på Tv läge och använda knapparna som fjärkontroll, bara du är inom ett område på 10 meter.

Men en mobil som gick att plocka isär bleknade i jämförelse med DoCoMo’s framtidsrum, är du redo? Till synes var det bara ett ganska stilrent rum med en stor soffa och ett hemmabiosystem, men skenet bedrar, som alltid. Ett digitalt armband välkomnar ägaren när denne stiger in genom dörren och huvuddatorn som är kopplad till skärmen meddelar vilka hushållssysslor den skött medan du var ute (mata hunden, beställt mat, damsugit mm…).
Har du någon gång varit inne i Google Maps och flyttat dig runt i 360° bilder på New Yorks gator? Japan har än en gång tagit steget längre och kombinerat det och Eye-Toy tillsammans med 3D effekter. Man får då en virtuell värld där du fritt kan navigera dig runt med hjälp av handrörelser (som registreras via armbandet), och som sagt sker det med 3D effekter som gör att det känns extra realistiskt. För att navigera sig runt i datorns huvudsystem använder du antingen din hand och liksom ”klickar” i luften eller så talar du in kommandot i armbandet.

När vi kom ut tog det en stund att smälta. Det var som att ha kastats in i vilket tecknat barnprogram eller science fiction film som helst, fast på riktigt. Japan bygger verkligen upp framtidssamhället här på andra sidan jorden, och själv framstår man som en stenåldersmänniska med en mobiltelefon som knappt kan ansluta till internet.

Joanna Herskovits: Japanska framtidsvisioner- imponerande och skrämmande

Man märker stor skillnad mellan hur japanska och svenska företag ger för bild utåt mot både besökare och media. Idag besökte vi mobiloperatören Docomo, den operatör som står för 50 procent utav marknaden. Mottagna av två kvinnor, vilka kändes lika förprogrammerade som robotar, eller flygvärdinnor, fördes vi in i Docomos showroom. Våra guider visade oss flertalet produkter vilka imponerade på oss, såsom en delbar mobiltelefon samt en plånbok i mobilen. Det som gjorde starkast intryck var deras futuristiska vision av Docomos verksamhet i framtiden. De strävar mot att man i framtiden ska kunna sköta städning, inköp och planering via mobiltelefonen. Genom avancerad 3D-teknik ska man också kunna besöka museum och träffa vänner utan att lämna sitt hem. Allt detta visades genom prototyper vilka vi prövade på. Denna vision tedde sig relativt skrämmande. En vision om hur vi i framtiden frånsäger oss fysisk och reell social kontakt med våra medmänniskor. Det bidrar till ett liv där tekniken blir mer än ett redskap, där tekniken snarare gör oss alienerade i världen.

https://mail.tu.se/exchange/jon.goland/Inkorgen/docomo.EML/1_multipart_xF8FF_2_Framtidstelefon.jpg/C58EA28C-18C0-4a97-9AF2-036E93DDAFB3/Framtidstelefon.jpg?attach=1

Pimpade mobiler

Alla här har pimpat sina mobiler. Det är klart att även TU har pimpat sin och Comviqs.