Bloggen har flyttat

Som vi så smått har annonserat nedanför så kommer vi framåt att skriva våra omvärldsbevakningar och trendspaningar direkt in på tu.se i stället för på den här platsen. Så nu kan du istället hitta våra postningar här!

Förmiddagsspaningar om att tjäna pengar på sociala medier

Vi har sedan en tid dubbelpublicerat poster här och på tu.se. Från och med nu kommer inläggen bara att publiceras där. Reflektionerna från förmiddagspasset på konferensen Social Cash finns sålunda här.

Två av tre unga vill betala för tidningsprenumerationer i iPad – eller?

En ny undersökning från comScore visar att amerikanska konsumenter är häpnadsväckande positiva till att betala för innehåll i e-läsare och plattor som iPad.  Och lika iögonenfallande är skillnaden i betalningsvilja mellan olika grupper:

  • Av konsumenter som sedan tidigare äger en iPhone eller iPod Touch säger sig mer än hälften, 52 procent, vara beredda att betala för tidningsprenumerationer för e-läsare, jämfört med 22 procent i befolkningen som helhet.
  • Unga vuxna (25-34 år) sticker iväg ännu mer – 68 procent säger sig vara villiga att betala för prenumerationer.

Om resultaten stämmer så låter det som att det är dags att börja producera prenumererade tidningsappar. Och främst fokusera på unga läsare och på den publik som redan idag har iPhone eller iPod Touch. Samt förmodligen även att bygga en relation med användaren även i den kanalen, så att man blir ett naturligt val för de användare som ”växlar upp” till iPad (37 procent av iPod Touch-användarna räknar med att sluta använda iPoden om man köper en iPad).

Brasklappen då: Betalningsvilja generellt har visat sig väldigt svårt att undersöka genom enkäter, och det blir knappast lättare när det gäller en produkt som ingen av de svarade ens har testat. comScore är ett seriöst institut, men resultaten när det gäller betalningsvilja är så höga om man jämför med andra liknande undersökningar att man blir lite misstänksam. En annan klurighet är att samtidigt som många säger sig beredda att betala för innehåll så säger bara 26 procent att man räknar med att köpa appar från App Store.

Samtidigt – även bortsett från de generellt höga nivåerna kvarstår att de stora skillnaderna mellan olika grupper är intressant. Några andra intressanta resultat:

  • Två av tre konsumenter känner till iPaden trots att den inte finns på marknaden ännu. Det är lika höga siffror som för Kindle och mer än dubbelt så höga som för Barnes&Nobles Nook som funnits sen oktober. Rätt fascinerande om än inte särskilt förvånande.
  • 15 procent säger att de allvarligt funderar på att köpa en iPad de närmaste tre månaderna. Det ligger i nivå med Kindle (en procentenhet över), som sex procent uppger att de har köpt.
  • Den vanligaste aktivitet man räknar med att använda iPaden till är att surfa på nätet. Men det är ändå bara 50 procent som svarar så. Läsa böcker, läsa tidningar, titta på video, lyssna på musik, använda som kalender, lagra foton ligger alla på mellan 30 och 40 procent. Kontentan är nog helt enkelt att man inte vet vad man kommer att använda iPaden till.

Facebook större än Google i USA

Nu har Facebook gått om Google i antal träffar i USA.  Enligt en artikel på FT.com ligger sajterna tillsammans på 14 procent av all internettrafik i landet. Facebook hade 7,07 procent av trafiken och Google 7,03. Det är första gången som Facebook tar täten över Google. Man kan också notera en dramatisk ökning av Facebook i USA under det senaste året. För ett år sedan hade sajten bara 2 procent av trafiken.

När det gäller intäkterna, har man dock inte kommit ifatt Google, enligt FT.com. I år beräknar man att Facebook gör intäkter på omkring 1-1,5 miljard, medan Googles intäkter låg på 23,7 miljarder förra året. Om man räknar in Googles samtliga sajter i USA, t ex Gmail, Google maps och YouTube, har dock företaget 11,03 procent av trafiken, vilket kan jämföras med 10,98 procent för Yahoo.

I december 2009 ägnade internetanvändare världen över i genomsnitt mer än 5,5 timmar i månaden på sociala nätverk som Facebook och Twitter, vilket är en ökning med 82 procent jämfört med året innan. Motsvarande siffror i USA är 6,5 timmar på Facebook jämfört med mindre än 2,5 timmar på Google.

Nyheter som sociala spel

I samband med vår Japanresa genomförde vi en fokusgrupp med de tre ungdomar som var med. Och en sak som kom upp var att man efterlyste nyhetsmiljöer som påminner om online-spel.

En poäng med just online-spel till skillnad från andra spel är att de har ett socialt element, vilket blir allra tydligast i spel som Mafia Wars och Farmville som är helt integrerade i sociala nätverk. Och när dataspelsbranschen samlades i San Francisco förra veckan konstaterade man att det är just i sociala spel som branschens framtid ligger.

Och det kanske även gäller för dagstidningsbranschen? Våra unga spanares idéer verkar i alla fall gå igen i vad en del av experttyckarna tog med sig från digitalmässan  SXSW som avslutades igår.

Jeremy Littau, journalistikprofessor vid Lehigh University, säger sig ha fått sin största aha-upplevelse från en diskussion om hur man skapar meningsfulla kontexter kring digitalt innehåll, och han föreslår att just sociala spelmoment kan vara vägen dit för tidningar. Även Michael Donohoe, utvecklare på New York Times säger sig i en intervju med Poynter ha blivit inspirerad av tanken på att använda spelscenarier för att skapa läsarlojalitet. Så mycket att han kommer att utforska det för New York Times räkning och att det sannolikt kommer att influera en del av tidningens projekt framöver.

Journalistkåren blir kvinnligare och mer idealistisk

Hur står det till med de journalistiska idealen på en föränderlig mediemarknad? De lever och har hälsan, enligt en avhandling från Jenny Wiik vid Göteborgs universitet. Avhandlingen visar att de journalistiska idealen har växt sig allt starkare mellan 1989 och 2005. Samtidigt har dock en mer marknadsliberal hållning smugit sig in.

Den viktigaste förklaringen till att de journalistiska idealen har växt i betydelse är enligt Wiik att journalistkåren består av allt fler kvinnor. Andelen kvinnor i yrket har ökat från en tredjedel 1989 till hälften av samtliga journalister 2005. Och kvinnor har enligt studien ett betydligt striktare förhållningssätt till de journalistiska idealen än män som beskrivs som mer ”avslappnade” i förhållande till idealen.

Jämfört med för tjugo år sen har journalistkåren också blivit mer homogen i synen på sin professionella roll. Det finns idag färre som sticker ut åsiktsmässigt, och man har ungefär samma syn på sina yrkesideal.

Även om idealen fortfarande är starka har de gradvis svängt på ett par punkter:

  • För tjugo år sen tyckte journalisterna att det var viktigare att de i sin yrkesroll påverkade den allmänna opinionen och var språkrör på lokal nivå. Det har nu nästan helt försvunnit. Jenny Wiik tolkar det som att journalisters roll i den offentliga sfären har blivit allt mer komplicerad och att ett sätt att hantera detta är att helt dra sig undan den sortens frågor.
  • Man är också mer positivt inställd till liberala värden och marknadsvärden, vilket Jenny Wiik anser beror på att journalisterna har tagit till sig de värden som finns i medieföretagen. Med det har även följt ett ökat fokus på försäljning och läsarnas behov. Samtidigt har journalistik som syftar till förströelse blivit mer kontroversiell och ses idag som kommersiell i negativ mening.

Om man ska tro Wiik är dagstidningsbranschens problem idag alltså inte ett resultat av förflackning av de journalistiska idealen. Problemet idag kanske snarare är att journalisternas ideal inte stämmer överens med läsarnas? Att det journalisterna anser att läsarna behöver, inte längre alltid är det som läsarna själva uppskattar eller vill ha. Sedan måste man också kasta in en brasklapp om att ganska mycket kan ha hänt sedan fältperioden.

Prestigeinnehåll i kvicka kläder

Jag skrev för en tid sedan om MTV:s stora undersökning om unga i Europa, Youthopia.  I undersökningen kom det fram att medias bild av unga som slappa och likgiltiga inte stämmer med ungas egen självbild. Den uttrycks snara´re med ord som ambitiös och driven.

I samma blogginlägg nämnde jag att P3:s samhällsprogram P3 dokumentär är ett av de mest nedladdade programmen på Itunes. P3 dokumentär som tar upp ämnen som ”Ett år med finanskrisen” ”Salemmordet” och ”Rasbiologiska institutet”. Unga är intresserade av samhällsfrågor och kvalitativa nyheter.

Konventionella medier behöver få ett bättre målgrupps-självförtroende och adressera unga på redaktionell plats – där det inte är bilder på sniskan eller något reportage av en skolklass om deras klassresa som fyller innehållet– utan prestigeinnehåll som är kvickt förpackat. Varför då? Jo, om inte för det demokratiska uppdraget så av marknadsföringsskäl. Hög nivå ger status – och med status kommer helt andra möjligheter till redaktionell marknadsföring. Här under syns två bilder som ytterligare visar hur P3 har självförtroendet i sin redaktionella marknadsföring och hur de paketerar nyheter på ett kvickt, nöjsamt sätt.

Bild 1: I veckan låter P3 artisten Anders Wendin (Moneybrother), Serietecknaren Martin Kellerman (Rocky) och krönikören Hanna Hellguist välja sina favoritklipp ur en P3 dokumentär. Kända namn som utan P3 dokumentärs prestigeinnehåll inte hade ställt upp som marknadsförare.

Bild 2: Programmet Tankesmedjan där läsarna får vara med och välja de största nyheterna just nu – som redaktionen sedan gör satir på. Ett av förslagen är Israels politiska självmål!! Hur många fler unga kommer till vetskap om den nyheten genom Tankesmedjans satir?

Och det kvalitativa innehållet för unga gäller även andra medieformer. Interaktiva institutets studio i Piteå, Sonic Studio har tillsammans med medie- och upplevelseforskare vid Luleå Tekniska universitet drivit ett projekt om hur unga vill att framtidens datorspel ska se ut. Resultatet visar bland att tjejer i gymnasieåldern vill ha meningsfulla spel. Nyttiga spel. Tid är en bristvara för unga i den här åldern. Ju mer nytta något ger desto mer okej är det att lägga sin tid på det.

Ett avslutande exempel på både hur unga lägger tid på det som ger nytta och att bilden av unga som slappa och likgiltiga är felaktig är ansökningsprocessen till Tufts universitet i USA. New Yorks Times har bland annat skrivit om detta. I årets ansökning fick studenterna frivilligt lägga till ett youtubeklipp om sig själva. Över 1000 har bifogat ett youtube klipp till sin ansökan. Klipp som dessutom gett Universitet marknadsföring eftersom en del av klippen har setts av tusentals personer. Det mest populära är detta. Där unga Amelia Downs hoppas på att få komma in på universitet med hjälp av sin matematik-dans. Ganska ambitiöst.