Facebook större än Google i USA

Nu har Facebook gått om Google i antal träffar i USA.  Enligt en artikel på FT.com ligger sajterna tillsammans på 14 procent av all internettrafik i landet. Facebook hade 7,07 procent av trafiken och Google 7,03. Det är första gången som Facebook tar täten över Google. Man kan också notera en dramatisk ökning av Facebook i USA under det senaste året. För ett år sedan hade sajten bara 2 procent av trafiken.

När det gäller intäkterna, har man dock inte kommit ifatt Google, enligt FT.com. I år beräknar man att Facebook gör intäkter på omkring 1-1,5 miljard, medan Googles intäkter låg på 23,7 miljarder förra året. Om man räknar in Googles samtliga sajter i USA, t ex Gmail, Google maps och YouTube, har dock företaget 11,03 procent av trafiken, vilket kan jämföras med 10,98 procent för Yahoo.

I december 2009 ägnade internetanvändare världen över i genomsnitt mer än 5,5 timmar i månaden på sociala nätverk som Facebook och Twitter, vilket är en ökning med 82 procent jämfört med året innan. Motsvarande siffror i USA är 6,5 timmar på Facebook jämfört med mindre än 2,5 timmar på Google.

Journalistkåren blir kvinnligare och mer idealistisk

Hur står det till med de journalistiska idealen på en föränderlig mediemarknad? De lever och har hälsan, enligt en avhandling från Jenny Wiik vid Göteborgs universitet. Avhandlingen visar att de journalistiska idealen har växt sig allt starkare mellan 1989 och 2005. Samtidigt har dock en mer marknadsliberal hållning smugit sig in.

Den viktigaste förklaringen till att de journalistiska idealen har växt i betydelse är enligt Wiik att journalistkåren består av allt fler kvinnor. Andelen kvinnor i yrket har ökat från en tredjedel 1989 till hälften av samtliga journalister 2005. Och kvinnor har enligt studien ett betydligt striktare förhållningssätt till de journalistiska idealen än män som beskrivs som mer ”avslappnade” i förhållande till idealen.

Jämfört med för tjugo år sen har journalistkåren också blivit mer homogen i synen på sin professionella roll. Det finns idag färre som sticker ut åsiktsmässigt, och man har ungefär samma syn på sina yrkesideal.

Även om idealen fortfarande är starka har de gradvis svängt på ett par punkter:

• För tjugo år sen tyckte journalisterna att det var viktigare att de i sin yrkesroll påverkade den allmänna opinionen och var språkrör på lokal nivå. Det har nu nästan helt försvunnit. Jenny Wiik tolkar det som att journalisters roll i den offentliga sfären har blivit allt mer komplicerad och att ett sätt att hantera detta är att helt dra sig undan den sortens frågor.

• Man är också mer positivt inställd till liberala värden och marknadsvärden, vilket Jenny Wiik anser beror på att journalisterna har tagit till sig de värden som finns i medieföretagen. Med det har även följt ett ökat fokus på försäljning och läsarnas behov. Samtidigt har journalistik som syftar till förströelse blivit mer kontroversiell och ses idag som kommersiell i negativ mening.

Om man ska tro Wiik är dagstidningsbranschens problem idag alltså inte ett resultat av förflackning av de journalistiska idealen. Problemet idag kanske snarare är att journalisternas ideal inte stämmer överens med läsarnas? Att det journalisterna anser att läsarna behöver, inte längre alltid är det som läsarna själva uppskattar eller vill ha. Sedan måste man också kasta in en brasklapp om att ganska mycket kan ha hänt sedan fältperioden.

Tidskrifter från Condé Nast förbereds för iPad

Den stora amerikanska tidningsutgivaren Condé Nast kommer att ta fram iPad-versioner av sina tidskrifter Wired, GQ, Vanity Fair, The New Yorker och Glamour, skriver The New York Times.

Det var i slutet på januari som Apple presenterade sin nya tablet/läsplatta iPad med LCD-skärm och navigering som i en iPhone. Flera internationella medieföretag har visat intresse för att erbjuda innehåll till iPad, bland annat Bonnier. Och nu är alltså Condé Nast på gång. Apple börjar sälja IPad i slutet på mars i år.

Enligt New York Times har Condé Nast valt sina tidskrifter för att få en bra bredd, och för att företaget ska vara väl representerat i magasinsutbudet. Nu ska man under våren och sommaren testa olika prissättningar, typer av annonsering och möjliga vägar att digitalisera magasinen för att sedan sammanfatta försöken i höst. Man behöver ta reda på mer om vilken produkt de kan göra, hur konsumenterna svarar mot den, och vilka distributionssystem som fungerar bäst. Det är förstås också viktigt att hitta en bra lösning för annonseringen.

Enligt New York Times, vill Condé Nast på detta sätt ta en ledarposition i utvecklingen kring iPad. Man känner sig tillräckligt säker på att konsumenterna vill ha en produkt av det här slaget, för att besluta att göra en riktigt stor satsning.

Uppåt för amerikanska medier under 2010 – i Sverige väntas nolltillväxt

Bland annat de olympiska spelen bidrar till att annonsintäktssiffrorna för amerikanska medier nu ser mer positiva ut än på länge. Analytiker i USA har förbättrat prognoserna för 2010 så att den totala annonseringen, inklusive intäkterna från OS-sändningarna, spås bli 3,5 procent jämfört med den tidigare prognosen på minus 0,3 procent. En ökning på 3,5 procent motsvarar 167,6 miljarder dollar.

Även radio, tidskrifter, dagstidningar och internet spås gå bättre i den nya prognosen, även om dagstidningar och magasin fortfarande får minussiffror. Så här ser hela listan ut.

Media                                  Gammal prognos                       Ny prognos

TV totalt (inkl OS)                                4,6%                                                10,1%

Internet (lokalt och nationellt)           5,7%                                                8,9%

Utomhus                                                  0,0%                                                6,0%

Radio                                                        -4,0%                                               2,2%

Tidskrifter                                               -10,0%                                            -3,0%

Dagstidningar                                        -10,0%                                            -5,8%

Gula sidorna                                           -9,0%                                               -4,5%

Totalt annonsering i USA (inkl OS)   -0,3%                                               3,5%

Totalt annonsering i USA (exkl OS)   -1,4%                                               1,8%

Bakom prognosen står Barclays Capital och analytikerna Anthony DiClemente och George Hawkey. Här kan man läsa mer.

Svenska IRM uppskattar att det blir en nolltillväxt för 2010 på den svenska reklammarknaden. IRM skriver att ”annonsintäkterna för de tryckta medierna bedöms fortsätta att minska även om nedgången blir mycket mindre än under 2009. Bland dessa medier är det egentligen enbart reklambilagorna i dagspressen som går mot strömmen och ökar sina intäkter något under 2010.”

Förutom OS, kommer även VM i fotboll, kronprinsessbröllopet och det svenska valet att positivt påverka annonsintäkterna i svenska media, hoppas Fredrik Rogberg, Tidningsutgivarnas analytiker. Han tror att 2010 blir ett bättre år än 2009, som ju var ett riktigt bottenår, men ändå inte nå upp till rekordnivåerna för 2008. När det gäller dagspressen och hela mediemarknaden ser vi redan en vändning uppåt, enligt Fredrik Rogberg.

Böckerna tar täten

Den 10 februari lanserade internetbokhandlarna Bokus (Norstedts) och Adlibris (Bonnier) samtidigt sina nya läsplattor. Från Bokus kan man köpa läsplattorna Cybook Opus och Iriver Story. Och på Adlibris läsplattan Letto.

Enligt förlagen har man nu känt av efterfrågan från kunderna, som har ”ringt och mejlat och undrat över när läsplattorna ska komma.” Det är först när det finns en ordentlig efterfrågan på marknaden som det är möjligt med en lansering. Det tillsammans med ett brett innehåll som kan användas i en teknisk lösning som fungerar. Och nu bedömer alltså förlagen att tiden är inne.

Enligt SvD är inte de nylanserade läsplattorna låsta till sina respektive förlag. Därför ska det inte vara några problem att läsa böcker från båda förlagen på alla tre läsplattorna. Och det är förstås en annan viktig aspekt om läsplattan ska fungera framöver. Man måste kunna ladda ner vilken bok som helst till sin läsplatta. För tänk om man köpte en mobiltelefon med Telia-abonnemang som man  bara kunde ringa till andra Telia-kunder med…

Den här typen av läsplattor är relativt små, lätta och har en svartvit e-pappersskärm utan bakgrundsbelysning som gör läsningen behaglig för ögonen. E-pappersskärmen drar bara batteri när man byter sida, och sägs klara 8000 sidvändningar innan batteriet måste laddas. Läsplattorna är smidiga, lättburna och kan bli vackert läderinbundna om man köper till ett fodral. Sammanfattningsvis är de alltså perfekta att läsa olika typer av böcker på. Böcker är linjära – man börjar läsa från början och läser till slutet. Ingen komplicerad layout är det heller. Man kan ladda uppemot 5000 böcker i varje läsplatta, skärmen är perfekt att läsa utomhus med starkt solsken. Ju mer sol på skärmen, desto bättre syns texten! Dessutom behöver man inte vara uppkopplad på nätet. Man laddar ner sina böcker och sen väntar många timmars avkopplad läsning.

Men den naturliga frågan för oss blir då: hur väl klarar de här läsplattorna ett innehåll från dagstidningarna? Jo visst går det. Men det är absolut inte optimalt för just de här plattorna. De är för små, de är för långsamma i sidvändningar, de är svartvita och de är helt enkelt inte särskilt bra för tidningsinnehåll. Ett flertal medieföretag arbetar med prototyper för dagstidningsinnehåll på läsplattor, och det kommer säkert bra lösningar så småningom. Kanske ska man från tidningshåll rikta in sig på tablets som Apple iPad i stället, med lcd-skärmar och full uppkoppling, eller möjligen vänta på läsplattor med e-papper i färg. Eller som ett tredje alternativ erbjuda innehåll till läsplattor som har både e-ink och lcd-skärmar. Det finns många möjliga lösningar framöver, och en sak en klar: Det är bara till tidningarnas fördel att bokförlagen nu satsar på läsplattor. Någon måste ta täten, och de här läsplattorna är perfekta för böcker!

iPad – ingen räddning, men en viktig pusselbit

Så kom då i förra veckan Apples nya tablet, iPad, efter mycket hype och hysch-hysch. Det har sagts, tänkts och skrivits så mycket om den att vi helt enkelt har släppt den frågan här de senaste dagarna. Medieindustrin hade högt ställda förväntningar, och som så ofta när förväntningar är skyhöga, hördes en hel del negativa och besvikna kommentarer när man till slut fick se den. Medan andra imponeras av iPad.

Utan att göra gemensam sak med vare sig hyllningskör eller avrättningspatrull så kan man konstatera att utan vettigt innehåll är iPaden givetvis värdelös. Och om den bara blir ett nytt fönster för att surfa på befintliga webbsajter finns  inga rimliga utsikter till nya intäkter för medieföretag.

Med det sagt finns det givetvis finns potential i en sådan här produkt. I synnerhet när det handlar om att förmedla en upplevelse till läsarna. Och om man kan få upplevelsen att kännas som ny och mer användarvänlig eller värdefull än de mediekanaler som finns idag bör det i rimlighetens namn också vara möjligt att tjäna pengar på det.

Här har det också höjts kritiska röster kring det faktum att iPaden är låst till Apples distributionssystem vilket både begränsar kontrollen över innehållet och möjligheterna att tjäna pengar. Men förmodligen borde medieföretag snarare fokusera på frågan: Hur ser det optimala dagstidningsformatet för iPad ut? Vilket i sin tur bygger på att förstå kärnan i läsplattans funktion. Vad är det som gör just den här läsplattan unik, till skillnad från en dator eller mobil? Vad är den bra till? I vilka sammanhang kommer konsumenterna att använda den, och inte sin dator eller telefon? Och sen måste innehållet utformas med tanke på vad läsplattan kan göra och vad konsumenterna verkligen gör med läsplattan.

Att hitta svaren på de här frågorna är en gemensam utmaning för hela mediebranschen (och borde rimligen vara intressant även för Apple, varför är det ju lite tråkigt att det inte redan från början fanns något ”iNewspaper” motsvarande iBook-formatet för böcker, det hade åtminstone kunnat vara en start att utgå från). Det finns inga givna svar eftersom plattan inte finns på marknaden ännu. Men en hel del bör man rimligen kunna lära sig utifrån erfarenheter från webben och mobilen, inte minst de senaste årens försök med iPhone-applikationer. Forskning kring hur mobila mediekonsumtion skapar värde för användare (genom att exempelvis låta användaren omfamna eller fly sin fysiska miljö) ger andra ledtrådar. Och experiment som det som Bonnier R&D bedrivermed relativt stor transparens kan ju även andra inspireras av.

Så kan iPad och de läsplattor som lär följa rädda tidningsindustrin? Nej, naturligtvis inte. Men det är en ny och spännande distributionskanal för medieinnehåll. Och för medieföretagen handlar det om att erbjuda innehåll till alla typer av befintliga mediekanaler, och på något sätt integrera de olika kanalerna på ett meningsfullt sätt. Samtidigt är det viktigt att inte stirra sig blind på en enskild läsplatta eller en tablet som iPad, utan komma ihåg att de är en del i en längre utvecklingstrend kring digitala medier och nya mediekanaler. Och iPad är definitivt en viktig pusselbit i den utvecklingen.

Nieman Journalism Lab har i sin veckosammanfattning med en översiktlig genomgång av internationella reaktioner på iPaden ur ett medieföretagsperspektiv. Same Same But Different har i sin veckogenomgång samlat röster från främst svenska bedömare.

Hur kan tidningar dra nytta av positioneringstrenden?

Positioneringstjänster som Foursquare och  Gowalla har under en tid varit en av de starkast växande sociala trenderna på nätet. Och nu pratas det om att Facebook håller på att ge sig in i leken och lansera en liknande tjänst, vilket knappast lär minska intresset.

Tjänsterna är en typ av sociala nätverkstjänster för mobilen, men bygger på att man i stället för att uppdatera sin statusrad delar med sig om information om var man är.  Telefonen berättar var man befinner sig och sätter ut en markering på en karta. Flera av tjänsterna innehåller också spelmoment som bygger exempelvis på att man kan placera ut och hämta virtuella objekt eller tilldelas ”badges” beroende på hur flitig besökare man är på en viss plats. Anders Mildner skriver här utförligt om de olika tjänsterna och drivkrafterna bakom.

För serviceinrättningar som restauranger och kaféer finns en uppenbar kommersiell uppsida med sådana här tjänster. Genom att jag exempelvis berättar för mina vänner att jag ”checkat in” på ett visst kafé blir jag ju också automatiskt en marknadsföringskanal för kaféet. Forsquare har exempelvis börjat samarbeta med kaféer i USA – användare lockas med exempelvis en gratis kaffe med förhoppningen att de därigenom ska dra dit fler av sina vänner.

Så kan då nyhetsmedier på något sätt dra nytta av positioneringstrenden? Ja, förmodligen, på flera sätt. Genom att se till att det redaktionella innehållet finns med i kartmiljön  för driva trafik och stärka sitt lokala varumärke. Eller genom att utnyttja tjänsternas sociala kvaliteter för att göra läsarna till ambassadörer för tidningen på samma sätt som kafébesökare kan bli det för ett kafé. Och inte minst givetvis i samarbete med annonsörer för att skapa relevanta mer erbjudanden och större intäkter. På lite håll skissas nu på olika upplägg av det slaget:

• Metro Canada berättade nyligen att man ingått ett samarbete med Foursquare. Samarbetet går ut på att Foursquare-användare som passerar en restaurang automatiskt får en länk till en recension på tidningens sajt. Tidningens läsare kan också checka in vid utlämningsställen och tävla om Metro-badges som sedan kan växlas in mot erbjudanden hos annonsörer.

• Närvaron i positioneringsmiljön skulle ju också kunna vara betydligt mer omfattande än att enbart omfatta krogrecensioner. ReadWriteWeb skriver om tidningars möjlighet att tillföra värde i positioneringstjänsterna genom att gräva djupare i nyhetsarkivet och i kalendariet. Jeremy Littau funderar i liknande banor.

• Sean Banda på eMedia Vitals har formulerat ett förslag till New York Times om hur man kan använda Foursquares modell för att skapa mer lojala läsare. Vi har tidigare resonerat i liknande banor kring att belöna läsare som bidrar med värde. Bandas förslag bygger på att införa ett incheckningssystem men där man ”checkar in” genom att visa exempelvis vilka artiklar man läser och att man har fått hög positiv feedback på en artikelkommentar. Läsarna kan belönas (förutom hypotetiskt med den statusvinst det innebär att läsa NYT) med  att exempelvis bjudas in till expertträffar, få badges och virtuell valuta som kan bytas in mot exempelvis prenumerationer.

Lyhörda e-pappersleverantörer

Vi fick besök av leverantörsföretaget Netlogic från Göteborg, som precis ligger i startgroparna för att lansera en ny läsplatta med e-pappersskärm. Netlogic var intresserade av att höra våra synpunkter och idéer kring en sådan lansering.
Det är första gången som vi har blivit kontaktade av ett företag med det uttalade syftet att lyssna in marknaden innan de lanserar en ny produkt. Man skulle önska att fler företag var så lyhörda i sitt arbete.

Från vår sida framhöll vi, liksom tidigare, att tidningsindustrin framför allt vill ha läsplattor i färg. De får gärna vara böjliga, men framför allt ska de vara lättanvända och lätta att ladda ner innehåll till. Och konsumenten ska ha möjlighet att ladda ner så mycket innehåll som möjligt till sin läsplatta, såväl tidningar som böcker, dokument och tidskrifter. Enkelheten i användningen och logiken i navigeringen är a och o om en läsplatta ska slå sig in på den svenska marknaden. Vad mer? Har branschen fler önskemål på tekniken när det gäller att göra tidningsupplevelsen rättvisa i en läsplatta?

Internetdagarna: Mediehusen måste tänka om och hitta nya affärsmöjligheter

Mediehusen bör tänka om och bli en del av internetutvecklingen och på så vis skapa nya affärsmöjligheter. Det sa Chris Thorpe från The Guardian på Internetdagarna den 3 november.
Internetutvecklingen har medfört att mediernas gamla affärsmodeller måste moderniseras. Nu ser medievanorna annorlunda ut och en ny generation ställer högre krav på distribution av nyheter.
– Vi måste se förändringarna och ta till vara möjligheterna, säger Chris Thorpe. Utvecklingen är på väg att förstöra för innehållsbaserade företag. Men på The Guardian har man nu infört att läsarna och journalisterna producerar innehåll tillsammans.
Allt innehåll på The Guardians sajt är öppet tillgängligt att använda för alla.
– Vi måste fortfarande hitta sätt att tjäna pengar på innehållet, men vi måste hitta nya modeller. Det är enda sättet för en innehållsleverantör att överleva.

Malin Picha

E-papper och LCD i en och samma läsplatta

Den 19 oktober presenterade amerikanska Spring Design den första läsplattan med två skärmar, en i e-papper för läsning av text, och en i färg-LCD för uppkoppling mot Internet. Läsplattan kallas Alex och baseras på Google Android, vilket betyder att man kan surfa obehindrat bland annat med 3G-uppkoppling.

E-pappersskärmen är 6 tum och färgskärmen 3,5 tum, och användaren kan ladda hem information från nätet via LCD-skärmen för att därpå läsa texten på e-pappersskärmen. Spring uppger att man nu är i kontakt med viktiga innehållsleverantörer och planerar att lansera läsplattan före årsskiftet.